
Så här såg det ut när jag hade plockat upp allting i mitt tält. Jag hade laddat upp med stickat, eftersom det brukar välla in folk på denna marknad, som är en långvarig tradition. Försäljningen brukar vara därefter.




Dörren är väldigt vacker. Jag laserade den i en ljusgrå färg som jag hade hemma (återvinning, ni vet) så att det skulle smälta in i miljön, dessutom gammalt virke i stommen och panelen. Fönstret till höger har jag skrapat, en inte den i dörren. Det är meningen att jag skall måla om dom båda två, men vet ej i vilken färg ännu. Jag har skruvat listerna så det är lätt att ta ur dom och fixa det i vår, när man kan stå utomhus och skrapa.
Så nu skall jag kunna öppna båda "garageportarna" från utsida, (bara den ena är öppen just nu)ställa upp dom och ändå ha varmt och vindskyddat. Det kommer dessutom in massor med ljus genom fönstrena och det är bra eftersom jag har så lite fönster i gårdsbutiken.
Den här montern tycker jag var årets bästa. Lena Nyström heter en tjej som stickar på maskin, precis som jag. Kanske därför man gillar detta :) Hon är duktig och jag blev verkligen inspirerad och det behövs eftersom jag själv skall vara med på en mässa om två veckor. Jag har haft en ide hur jag vill få fram mina produkter i min monter och fick lite bekräflelse på att det kommer att bli bra. Endel av ideerna finns i hennes monter, inte exakt men det påminner.
Det roliga är också att jag har funderat på att sticka skärmar till mina golvlampor som är under renovering och så ser man det här på mässan. Den ända skillnaden är att Lenas är spetsstickade och jag har tänkt sticka slätstickat. Lenas var jättefina, men jag har ingen spetssläde till min maskin, så det får bli slätstickade.
Här ser ni mig in action, min dotter smygfotar mig hela tiden, den rackarn. :)
Jag drar en Medis-kurs i stickning och virkning och vi sitter i gårdsbutiken. Jag tror att alla i gruppen inklusive mig längtar till nästa onsdag och nästa onsdag..... Det är en bra stämning i gänget, glada "damer" hela bunten. Sedan brukar jag baka något gott till kaffet, för den som är sugen.
Nu har vi haft fyra träffar och lärt oss allt från uppläggning till hur man stickar en tröja utan mönster enbart utifrån en provlapp och en egen skiss. Nästa gång skall vi gå igenom virkning.
Tyvärr är det bara sju tillfällen, visserligen tre lektioner per gång, men ändå alldeles för kort tid. Jag märker att det finns hur mycket som hellst att lära ut och då tycker jag att jag har tagit upp mer än vad som var tänkt från början. Men här har deltagarna själva fått komma med önskemål om vad som skall tas upp på kursen och det tycker jag är viktigt.
Här har ni fått se nästan alla tio deltagarna flitigt stickande, antingen på sockor eller en baby/vuxentröja eller halsduk. Alla har haft ett mål som dom vill lära sig och det är roligt. Jag hoppas att jag lyckats visa att inget är omöjligt om man bara vill.